Hopptävlingen

Första inomhustävlingen i lördags gick väldigt bra! På framridningen och framhoppningen var Sixten dock ganska seg och lång. Jag fick inte ihop honom eller igång bakbenen så mycket som jag önskat. Jag tror dock Sixten vet när det gäller. För så fort man kommer in på tävlingsbanan händer det något med Sixten. Han vaknar till, blir taggad och mycket mer självgående. Så är det varje gång. 
 
Första klassen var 1m, vilket vi inte tävlat på huuur länge sen som helst, så det kändes superlågt, men ganska kul att bara leka runt ändå och bara träna på att få till en bra och rytmisk runda! På andra hindret vet jag inte riktigt vad Sixten gör, haha. När han ska till att hoppa, tittar han istället till på hindret som om han precis såg något läskigt. Han lägger då till ett minigaloppsprång precis innan och hoppar sedan, knashästen. Resten av banan gick klockrent sedan! 0+0 fel kom vi i mål med utan att ens nuddat en bom.
 
I 1.10 sedan kändes han likadan, lite seg och så. Men så fort vi kom in på banan taggade han till igen, dock kändes det han var lite trött, men han hoppade väldigt fina språng. Han väntade på mig, hoppade runda, fina språng med lätthet. Även här kom vi i mål på 0+0 fel!  Det blev ingen placering denna gång tyvärr, men ärligt talat förstår jag inte hur en del rider. De rider verkligen för livet och verkar inte bry sig om vad hästen tycker. vänder innan dom ens börjat hoppa hindret, slingrar sig emellan hindren, kommer hur som helst på nästa hinder, gasar i svängarna så hästarna snubblar/halkar. Vill man vinna/bli placering på en sådan ritt så varsågod. Jag tänker då fortsättningsvis rida kontrollerat och ha som mål att klättra i klasserna -och inte gasa runt på lägre klasser. Det var väldigt få hinder i omhoppningarna, men ändå red folk över fem sekunder snabbare än mig. Super nöjd över min fina häst i alla fall <3
 
 
 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0